URL: internet.physto.se
HTML-koden i exemplena i detta kapitel följer standarden "HTML 4.01 Strict". Utseendepåverkande HTML-element och parametrar från "HTML 4.01 Transitional" behandlas i kapitlet om "Stilmallar".
|
Inget att skämmas över. Du är inte ensam om att ha sådana fantasier. Allt fler webbsideskribenter gör numera samma sak, och somliga skulle helt enkelt inte klara sig utan. Vad det är jag pratar om? Tabeller, föstås, det främsta hjälpmedlet för att skapa vettig layout på webbsidor. Utan tabeller blir webbsidor hemskt lätt endimensionella: först en rubrik, därunder lite text, sen en bild, följd av mer text och kanske som omväxling en horisontell linje, allt propert uppräknat, en sak efter den andra. Och texten fyller webbläsarfönstret från vänstra till högra kanten, utan marginaler. För att webbsurfare inte ska gäspa käkarna ur led när de besöker din webbsida bör också du lära dig hantera tabeller! För med tabeller kan du nämligen skaffa dig bättre (men inte full) kontroll över text- och bildelements placering på sidan.
| År |
Antal besökare | |||
| 2009 | 150 000 | |||
| 2010 | 215 000 | |||
| 2011 | 190 000 | |||
| 2012 | 270 000 | |||
| 2013 | 335 000 | |||
Innan du tabellifierar alla dina webbsidor bör du känna till att användningen av tabeller som layoutverktyg, snarare än som presentation av data, en gång ansågs som en mycket kontroversiell fråga. När webbsidebeskrivningsspråket HTML en togs fram i början av 1990-talet var man inte särskilt intresserad av layout och definierade aldrig HTML-element för sådant som är självklarheter i ordbehandlings- och ombrytningsprogram, t.ex marginaler, kontroll av radavstånd och textgrad m.m. Sent om sider kom diskussioner om HTML-element för tabeller igång inom webbens standardiseringsorganisation World Wide Web Consortium (W3C), men då enbart som ett sätt att presentera data i tabellform. Diskussionerna kring och standardiseringen av HTML-elementet <table> drog dessutom ut på tiden. Samtidigt upptäcktes webben av nya användargrupper, som till skillnad från W3C var mycket intresserade av att kunna styra webbsidors design med hjälp av HTML. För att tillmötesgå alla otåliga webbdesignare släppte Netscape Communications och andra webbläsartillverkare nya versioner av sina webbläsarprogram med helt egna ostandardiserade varianter av tabeller.
Webbdesigners världen över kastade sig omedelbart över de nya möjligheterna att göra häftigt layoutade webbsidor, och webben lyftes plötsligt från att ha varit ganska raktuppochner till att bli riktigt intressant och snygg. Enligt Internet-mytologin var en av pionjärerna inom denna rörelse webbdesigngurun David Siegel (som också är upphov till andra oortodoxa designknep, som t.ex enpixeltricket som diskuteras i avsnittet Exempel på tabeller). Se www.dsiegel.com/tips, en sida som ligger kvar orörd sen 1995.
När sedan standarden HTML 3.2 äntligen publicerades 1997 (se www.w3.org/TR/REC-html32) inkorporerade den en ganska konservativ version av tabeller, men då hade redan en hel del webbsidor hunnit skrivas enligt Netscapes mer exotiska varianter. Under några år led webben av att somliga ostandardenligt tabellifierade webbsidor inte kunde visas i alla webbläsare, men det problemet har i dag försvunnit. Alla (utom möjligen W3C) är dock rörande överens om att tabeller både kan och ska användas för layoutkontroll. W3C:s renläriga linje är att man bör använda absolut positionering med stilmallar (CSS-2) för layout, inte tabeller, men det är en teknik som ligger utanför temat för denna artikel, och dessutom är det i dag bara de allra modernaste av webbläsarna som kan återge absolutpositionerade webbsidor. Ett annat alternativ till layoutkontroll med HTML-tabeller är en annan HTML-teknik, ramar, men också dessa har begränsningar och problem.
Om ett par år har förhoppningsvis de flesta webbanvändare bytt till webbläsare som stöder absolutpositionering med stilmallar, och då kan vi webbdesigners äntligen släppa nödlösningar som HTML-tabeller och HTML-ramar, men tills dess är tabeller ett av de smidigaste verktygen för effektiv webbsidelayout. Och för egntliga tabeller, d.v.s tabellerad statistik och liknande, kommer HTML-tabeller alltid vara det rätta.
Använder du tabeller för layout bör du dock hela tiden vara medveten om att HTML-tabeller inte låter sig kontrolleras i detalj, och är följaktligen ganska trubbiga och svårförutsägbara designredskap. Var beredd på att en viss tabellkod kan tolkas på olika sätt i olika webbläsare, t.ex Netscape Navigator, Mozilla, Opera eller Internet Explorer - men detta är ju å andra sidan sant för all HTML-kod.
© 1995-2013 Hans Mühlen
Kontaktadress: hvzm physto.se
Kurserna ges av Fysikum vid Stockholms universitet.
Senast uppdaterad 16 februari 2007
[översikt]