Olika sorters filer på webben (och din dator)
Vad är det då för sorts filer du kan stöta på under dina vandringar ute på nätet. Här en hastig katergoriindelning, inte heltäckande men instruktiv. Följ länkarna för att läsa mer på respektive filtyps egen sida.
- Programvara
- d.v.s exekverbara programfiler (endast undantagsvis programkod). Programmen är vanligtvis gratis eller shareware (tämligen billiga, och du betalar på eget initiativ efter det att du laddat ner dem), eller enklare uppgraderingar eller demoversioner av kommersiella program. Programfiler distribueras nästan alltid i komprimerad form. För PC/Windows-användare är urvalet i det närmaste obegränsat, för Mac- och UNIX-brukare överskådligt, för Amiga- och Atari-freaks magert.
- Textdokument
- En stor del av informationen på Internet (framför allt av äldre datum) finns i form av textfiler, ofta i ren oformaterad ASCII.
Det kan vara allt från FAQ-listor till nedladdningsbara manualer eller annan form av support från företag. Text som publiceras på webben är ju annars normalt formaterad med HTML och kräver en webbläsare för att tolkas. Allt vanligare på webben är också textdokument sparade i PDF-format (se nedan).
Formaterade texter från ordbehandlare eller desktopprogram, kalkylblad och andra programspecifika filtyper är däremot inte alls vanliga på Internet, men rent tekniskt är det inget som hindrar att någon lägger upp en databas med vilken konstig filtyp som helst, redo för andra att ladda hem.
- Grafik
- En mycket populär filtyp på nätet är bilder, nästan uteslutende sparade som pixelgrafik. Bilder skapade som vektorgrafik (t.ex de enklare teckningar som brukar kallas clip art) är det nog lättare att få tag på på CD-ROM i handeln än via nätet. Den stora spridningen av grafik (och ljud, video m.m) via nätet strider i förskräckande många fall mot de mycket stränga upphovsrättsliga lagarna. Om du vill hämta bildfiler, håll dig då till de bilddatabaser som uttryckligen är fria!
- Ljud
- Jämte bildarkiven brukar finnas stora databaser med ljudklipp, allt från olagligt samplade snuttar ur Monty Python och Beavis&Butthead till längre hemsnickrade MIDI-låtar. Det har dessutom under senare tid skett en oroande ökning av antalet webbsideskribenter som (antagligen omedvetet) irriterar sina besökare med hissmusik på hemsidan. Gemensamt för alla samplade ljudfiler är att de är stora (därav den påtvungna snuttifieringen). MIDI-filer har dock hanterlig storlek.
- Video
- Om ljudfiler är utrymmeskrävande är detta dock inget mot filstorleken för digital video: räkna med att behöva ladda ner data motsvarande en medelstor hårddisk per minut, om du vill ha full TV-kvalitet vill säga. Nu brukar videofiler på nätet, av begripliga skäl, oftast vara på några korta sekunder och inte visa mer än en flimrig frimärksstor bild, men nya tekniker lovar bättre kvalitet i framtiden. Särskilt lovande är s.k. streaming video där filmen spelas upp medan den laddas ner.
- Dokument i portabla format
- Somliga textdokument sparas i det plattformsoberoende printerformatet postscript, och är alltså tänkta att skickas direkt till skrivaren. Särskilt ofta syns postscriptfiler i den akademiska världen och andra sammanhang där operativsystemet UNIX dominerar.
Allt mer vanligt blir däremot andra plattformsoberoende sidbeskrivningsformat, framför allt det s.k pdf-formatet, som läses och skrivs med programmet Acrobat, och som också kan ses med en webbläsare kompletterad med en lämplig plug-in.
- Multimedia
- Med multimedia - det alla var hysteriska över året innan de blev hysteriska över Internet - menas program som bygger mycket på interaktivitet och ett samspel mellan många olika medieformer. Multimediaproduktioner har hittills främst distribuerats via CD-ROM eftersom det varit opraktiskt eller t.o.m. omöjligt att hantera dessa stora filer över Internet. Sen en tid finns dock en teknik, kallad shockwave, som genom effektiv komprimering gör det möjligt att distribuera multimediaproduktioner skapade med Authorware och Director (de två vanligaste författarverktygen för multimediaprogram) via webben. Både skapandet och användandet av shockwave-moduler är dock så resurskrävande att endast ett fåtal webbsiter valt att använda tekniken.
- Virtuella-världar
- Flumfaktorn i begreppet multimedia är förvisso stor, men inget jämfört med virtual reality. Det man anar genom dimridåerna är tredimensionella miljöer och objekt som en användare kan röra sig i och interagera med på nägot vis. Det behövs dock inga spacade VR-hjälmar för ett besök i dessa världar. Med en webbläsare kompletterad med lämpliga plug-ins kan du hämta hem ett flertal filer som innehåller matematiska beskrivningar av VR-världar, oftast skrivna enligt standarden VRML, som sedan tolkas och visas på bildskärmen.
- Java-applets
- Alla talar om java! Sällan har väl något så tekniskt som ett programmeringsspråk väckt blivit så uppmauml;rksammat också av icke-tekniker. Det som skiljer java från andra språk är främst att det är specialdesignat för att skriva applets, små program som vid behov laddas ner från nätverket (Internet eller ett lokalt nät) och körs på användarens dator, i stället för att vara permanent installerat och ta upp plats på hårddisken. En annan tanke är att java-applets ska vara plattformsoberoende: ett och samma programkod ska kunna köras på olika datortyper.
- HTML-filer
- Ja, och så finns där ju en hel del webbsidor, förstås. Kärnan i en webbsida är ett HTML-dokument med sidans text och en del HTML-kod som definierar sidans struktur. Förutom text kan det i en webbsida finnas bild, ljud, multimedia, java-applets m.m, men alla dessa mediakomponenter laddas ner som separata filer, och HTML-dokumentet anger bara var i sidans struktur de ska placeras. Normalt är det inte tänkt att de separata mediakomponenterna ska ses annat än i sitt webbside-sammanhang, men det finns knep som gör att man t.ex kan spara ner bilder från en webbsida till hårddisken. Så långt om innehållet i de filer som finns nedladdningsbara på nätet. Onekligen mycket att hålla ordning på. Men det är inte allt! Vänta bara ... för filerna levereras oftast inte redo för konsumtion, utan grundligt förpackade:
- Komprimerade filer
- Det finns många smarta metoder att stuva om informationen i en datafil så att filens storlek minskar, allt från att filen bantas med en tiondel av sin egentliga storlek, till att den bara blir en tiondel (eller mindre) av ursprunget. Det finns främst två skäl till att lagra filer i komprimerad form: de tar då upp mindre plats på hårddiskarna i de servrar där de finns, och mindre filer tar mindre tid att ladda ner över nätet. Det finns dels generella filkomprimeringsmetoder, dels sådana som utnyttjar egenskaper hos en speciell filtyp (t.ex ljud- eller videokomprimering). Trots att de bakomliggande matematiska algoritmerna inte är knutna till vissa datortyper är komprimeringsmetoder plattformsberoende av ohejdad vana: man kan avläsa ut metoden om filen hör till PC-, Mac- eller UNIX-världen.
- Kodade filer
- Filer förmedlas i dag oftast via World Wide Web eller FTP, men tidigare (och i viss utsträckning än i dag) skickades filer via e-post eller Usensts nyhetsgrupper. De senare systemen är dock designade endast för förmedling av engelskspråkig text, och allt annat som skickas (text med bokstäverna å ä ö eller s.k. binära filer, t.ex exekverbara program eller grafik) riskerar att förstöras på vägen. Detta gick att undvikas genom att filerna före översändandet kodades, d.v.s binära data översattes till en kod som bara bestod av överföringssäker text. När filen kom fram avkodades den på motsvarande sätt. Kodningsmetoderna är också plattformsberoende: det är brukligt än i dag att koda UNIX- och Mac-filer (men inte PC-filer), trots att detta inte är nödvändigt vid nedladdning via webben eller FTP.